UNFORTUNATELY

Livet lever oss
vi lever i livet
vi snubblar
vi famlar
vi skramlar
och gör oss till.

Men tiden,
tiden
den står stilla
det är vi som går

När det är över - 
denna vandring
vart tar vi
vägen?

Vart går vi,
när inga vägar längre finns?
När inga stråk av städers rutnät minns
längre
våra fötter?

När alla steg har tystnat
och luften upphör med en suck?

Vart går vi
vart tar vi vägen
egentligen?

Vilken väg
detta har varit!
Vilken resa!
Vilken fröjd!

Tack. Jag är nöjd.

Inga kommentarer: