HUNTERS AND COLLECTORS

 Morgon vid stugan i Finnekumla påsken 2011, med älvdans å allt.

Jag skrattar gott när jag läser dotterns paralleller om Anna Kareninas moderslöshet som i förlängningen leder till att man vill kasta sej under ett tåg när tillvarons förbryllande egenheter inte går ihop, versus en mamma som med hela handen pekar ut riktningen och säjer - bland mycket annat - : lägg inte trosorna DÄR!
 Män är konstiga. Det finns ingen väg runt detta. Jag vet, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, vårt lika värde och allt det där, må så vara, men män är konstiga. Ellers, som dom säjer i Norge - dom är " de andra".
Man skulle kunna tro att om någon fick nåt väldigt lättvindigt och gratis, skulle vederbörande bli både tacksam och glad och skatta sej lycklig, eller hur?
Inte män. De ska KÄMPA. Slåss. Bröta. Böka. Få till det under sitt anletes svett, annars är det inte värt nåt!
Om en man kommer hem till mej, tar av sej alla kläderna och säjer:
- Först ska jag göra dej väldigt lycklig, sen diskar jag!
Då säjer inte jag: OH NO, vilket lättfångat byte! Guud så jobbigt! Jag som ville slåss för detta!
Som kvinna säjer jag: Tack. Kanon. Say no more. Välkommen.
Varför det är så att män vill JOBBA för sina "segrar" går nog tillbaka till jägar och samlarsamhället. En mans värde mättes i hans dådkraft, hans förmåga att jaga (vilket i förlängningen betydde att hans folk kunde överleva- inte så dumt eller hur?  ) och eftersom det var rätt behändigt att vara i fysisk trim på den tiden med allt springande efter djur på savannen and what have you, så var det eftersträvansvärt att ha en muskulös kropp. Den kunde utstå och uträtta så mycket mer. Märk väl att detta var långt före feodalsamhället när ägande blev den norm som styrde upp allas liv. Alltså behövde inte mannen från jägar och samlarsamhället oroa sej över pikar om storleken på hans penis eller hans eventuella förmåga att avla söner. Allt sånt kom senare.
För honom räckte det med att få JAGA. För så mättes hans värde.
Därför betraktar de flesta män de stekta sparvar som utan föregående jakt kommer flygande in i hans mun, med stor misstänksamhet och skepis. Det var inte såhär det skulle gå till, tänker hans reptilhjärna. This is WRONG!
Men lättflirtad som han är, åtminstone för stunden, är han inte den som är den utan han gapar glatt och sväljer.
Tills nästa morgon. Insikten om, och kraften av, den uteblivna jakten slår nu till med full styrka, och han vill bara fly, eftersom hans manlighet fått sej en törn. 
Eftersom hans gener vant sej vid att hans manlighet blir bedömd utifrån hans förmåga att lyckas vid jakten, hans förmåga att springa, lura på bytet, fälla det med spjut och whatnot, och i sitt anletes svett släpa hem det till de samlande kvinnorna i samhället, så hänger han inte riktigt med i den moderna världen där inget sånt förväntas av honom. Att göra sej FÖRTJÄNT av beröm, segersötmor,  är något han vant sej vid under årtusenden. Att njuta segerns sötma utan föregående jakt känns för hans reprilhjärna som obegripligt. Och fel. Som att - det BORDE inte vara såhär. Därför värderar han detta lägre. Det kom till honom utan kamp, utan hans egen förskyllan, och han har således inget ansvar för en eventuell fortsättning av det. Han gratulerar sej själv - i smyg - till sin smala lycka, men vänder genast blicken åt annat håll, ett där jakten kan utlovas.
Därför beror detta på att män fortfarande vill förtjäna det de uppnår. De vill inte ha det gratis, på ett silverfat, inte om det ska betyda nånting.
Så den krassa sanningen om män, förutom att de är konstiga, är att de fungerar såhär. Det finns massor av män som det inte spelar nån roll med vad man gör, men så finns det dom som det spelar roll med och vill man ha nåt av dom, ja då är det bara att lägga benen i kors och låtsas som JAKT pågår. Till skillnad från vad många tror så är män inte så nogräknade när det gäller en flickas förflutna. Innerst inne skiter han nog i hur många hon legat med innan hon träffat honom, men det är NU det gäller, och det är NU han ser hur hon uppför sej, om hon är en stekt sparv, eller en åtråvärd vattenbuffel på savannen. För såklart får han mer poäng för vattenbuffeln.
Därav berättelsen om kon och mjölken. Varför köpa kon när man kan få mjölken gratis? I alla fall inte DEN kon. Men den berättelsen utgår oxå ifrån att män är till 98% sexuella varelser (resten av procenten används till att titta på fotboll), vilket inte är sant. Män ÄR, trots vad man skulle kunna tro, mer mångfacetterade än så. De vill bli UTMANADE. En ko utmanar ingen, det är därför den liknelsen bara handlar om den eventuella tlllgången till sex. Men män vill ha mer, trots allt, och det är där jakten blir viktig. Kossan och mjölken handlar uteslutande om hans chanser att få söla ner staken. Men jakten beskriver något helt annat, det handlar om HELA PAKETET, och det är därför som den blir viktigt - för honom.
Som kvinna kan man - i bästa fall - odla sitt sinne för tålamod, ta hänsyn till signalerna från hans uråldriga gener och spela med. För det är de vi gör. Vi spelar med. Han har ingen aning om att vi hade tänkt vara en stekt sparv all along, det är nu det är viktigt att vi låtsas, så att han får jaga och känna att det betyder nåt.
Detta förstod jag redan i tonåren,men jag växte ju upp i en brytningstid mellan gamla konservativa ideal och den nya tidens frigjordhet och var tvungen att snabbt greppa detta med mitt intellekt.
Dagens förmenta frigjordhet har lett till att detta inte är så klart uttalat. Man tror att alla är med på tåget, men män står kvar på perrongen , och så kommer de att göra för lång tid framöver, tyvärr. Det är bara att hacka i sej.

2 kommentarer:

Josefina sa...

Tack!

Jag har världens häftigaste mamma :)

Anonym sa...

подросток