TURN YOUR CLOCKS BACK TO WINTER


Utsikt från stugan i November när solen går ner

Nu känns det som om lägenheten börjar ta form.Yngsta dottern
och jag bar ner de sista
flyttlådorna i källaren igår(å man får tacka Pippin Pappan
och Timmermannens Son fördet stora förrådet!!) och
jag har nu en dröjande känsla av tomhet inom mej.Men den
undanröjs raskt när jag blickar ut i hallen och ser att
diskmaskinen fortfarandestår där,ouppackad
-jag har mejlat en rörfirma för att få hjälp
att byta ut min blandare i köket,jag har nämligen
köpt en ny tjusig med anslutningsslangtill diskmaskinen,
men dom har inte svarat :(
Usch,jag hatar verkligen att behöva ta kontakt med hantverkare!
Jag borde inte hata det.
Enligt karma så kommer det tillbaka och biter mej i arslet,men
jag har verkligen svårt fördet.Vips är jag tillbaka i min barndomsbygd
och de grottmänliknande värderingar somjag växte upp med där,
och jag HAR så svårt att hålla mej neutral och se på dom objektivt!
Det är kanske därför jag har så svårt att få tag på en
hantverkare,mitt inre motstånd liksom.
Anyway, yngsta dottern och jag är numera ett sammansvetsat
hantverkarteam of our own.
Efter ha först byggt en soffa - tack IKEA för att ni var
goda nog att limma ihop en del av
spånplattorna åt oss, det gjorde allt SÅ mycket enklare! -
och sen en bokhylla modell tyngreoch större som rumsavdelare,
var det sen en smal sakatt sätta upp nyinköpta, egenhändigt
vitlaserade, trähyllor i badrummet och en hörnhylla
i köket.Om det inte vore så att jag har
stor respekt för vatten så skulle vi nog kunna ge oss
på att byta blandare oxå,men det vågarjag helt enkelt inte.
På jobbfronten rör det sej långsamt framåt.Den 4
november ska vi ha ett möte,VD ,coachen
och jag om min eventuella framtid på H. Men
Försäkringskassan har ännu inte omprövat
klart min överklagan av deras beslut att neka mej
ersättning de senaste 2 månaderna,så jag
lever på sparade medel just nu.Nu när jag ser bakåt
så tycks det mej vara en välsignelse
trots allt,att det har gått så långsamt.Det har givit
mej tid att hinna ifatt känslomässigt.
Dessutom har det gett mej tid att landa i lägenheten
och - nästan - komma i ordning.
Men jag lägger allt i knät på Universum och litar på
att den Ofantliga Intelligensen
(eller va di kallart) vet bäst.I vilket fall som helst går
det ingen nöd på mej och kommer
så inte att göra - någonsin!
Jag har aldrig förstått det där att man inte kan både
ha kakan och äta den - jag menar VAD
är själva vitsen med att HA en kaka om man inte
kan äta den? Det ingår liksom i själva
överenskommelsen med livet, det liv som vi har
bestämt oss för att leva här - och nu -
att äta de kakor som lockar oss, att gå ut och SKAFFA
oss de kakor vi vill ha, och sen NJUTA
av hur dom smakar! Glufsa i oss dom tills vi storknar,
för hur annars är det tänkt att vi ska
veta hur dom smakar? Vilka kakor vi gillar och
vilka kakor vi inte gillar. Det finns en kaka
för all, det är jag övertygad om.
Enough of the bakery-talk!
Nästa vecka är det höstlov,och min planering har
sen tidigare varit att åka ut till stugan
och greja där,vilket behövs! Men nu börjar jag få
second thoughts. Jag menar, slutet av
oktober- mörkret lägger sej redan på eftermiddagen
och jag är rädd för att stämningen
ute på stugan där i skogen ska bli alltför luguber och
tungsint, men yngsta dottern, som
sett fram emot att få ha några dagar ensam i lägenheten,
gick i taket när jag verbaliserade
mina tvivel om jag skulle åka och sa att hon
VERKLIGEN sett fram emot att vara ENSAM
några dagar.För sen ska hon till Fader Sin och
och fira allhelgona.
Jag har oxå funderat på om jag ska åka till kyrkogården,
och i så fall om jag ska besöka
Suzys grav, men jag vet inte om jag orkar. Jag kanske
avstår från alla kyrkogårdsbesök
den här gången. Det känns tungt att tänka sej att hon
är borta, det känns fortfarande i
högsta grad overkligt och konstigt, och jag orkar inte
ringa varken hennes mamma, eller
M, för att få reda på var hon ligger. Jag trodde att jag
skulle orka, men det gör jag inte.
Min födelsedag närmar sej med stormsteg,shit vad fort
tiden går! Har funderat på om jag
ska ha en liten housewarming för mina vänner i samband
med den, men jag vet inte ännu.
I morgon går vi över till vintertid.
Och jag har redan köpt 2 julklappar till äldsta dottern!
Mitt beniga tantarsle ömmar,dags att sluta.
Vi ses på andra sidan mörkret.

2 kommentarer:

Josefina sa...

Mmm presenter till mig! Äldsta dottern är redan nyfiken :) snart kommer ditt födelsedagskors på posten!

Ing-Marie sa...

Var kan man komma och uppvakta?Mostrarna